Det började i ung ålder. Min far var i Spanien med sitt jobb och jag satt hemma och väntade på att han skulle komma hem. Han hade alltid med sig något när han kom hem från sina resor. Denna gång var inget undantag. Han stäckte fram en blårödgul flagga. - En flagga, vad ska jag med den till? Pappa sa att det här är det bästa laget i världen. Då förstod jag inte innebörden av hans ord. Men senare i min uppväxt har jag lärt mej att lyssna på min pappa då han hade helt rätt. Åren gick och jag blev fast i fotbollsträsket och har inte lyckats ta mig ur det. Jag har varit i Dortmund två gånger och upplevt den gula väggen och fantastisk fotboll båda gångerna, ena gången med min far och bror. Men gång på gång har Camp Nou ekat i mitt huvud. Jag måste dit och uppleva Messis generation innan det är försent. Min bror fyllde 25 och jag själv 30. Vi önskade oss en fotbollsresa och sagt och gjort: jag tog kontakt med mina goda vänner på Nickes.com som jag träffat genom - just det – fotbollen. De styrde och ställde och vips så var allt bokat och klart. Barcelona hemma på Camp Nou mot Sporting Gijon. En match där guldet kunde blivit klart om nu inte Barça hamnat i en formsvacka veckorna tidigare. Var lite orolig över platserna vi skulle få på Camp Nou eftersom det är en så stor arena. Sitter man för långt upp så ser man kanske inte så bra det som händer på plan. Det är i alla fall intrycket man får när man tittar hemma i soffan. Väl i Barcelona så tog staden med oss på en vandring från gotiska byggnader till magiska saluhallar där vi gick omkring
Det började i ung ålder. Min far var i Spanien med sitt jobb och jag