Den 5 december 1976 var det dags för det stora baskiska derbyt på San Mamés i Bilbao. I sin spelarbag hade Real Sociedads mittfältare José Antonio de la Hoz Uranga inte bara den vanliga utrustningen. Han smugglade också in den baskiska flaggan, Ikurriñan. Ett år efter Francos död var denna nationella symbol fortfarande förbjuden. De båda lagkaptenerna, José Ángel Iribar från Athletic Club och Inaxio Kortabarria från Real Sociedad, bar tillsammans in den baskiska flaggan och placerade den i mittcirkeln. Jublet på San Mamés visste inga gränser och gav genljud inte bara i Baskien utan också i Madrid. Fascisternas tid var förbi och i Baskien blev det lättare att andas. I Baskien har fotbollen och den nationella stoltheten alltid stått varandra nära. När den första baskiska regeringen bildades 1 oktober 1936 utsågs en f.d. centerforward i Athletic Club, José Antonio Aguirre, till president. Han tvingades gå i exil året därpå och levde utomlands till sin död 1960. Och under de långa mörka decennierna efter inbördeskriget var ändå fotbollen en källa till glädje i Baskien. Athletic Club vann ligan två gånger och cupen nio gånger under fascisternas regeringstid. Fortfarande har klubben från Bilbao fler cuptitlar än Real Madrid. Cupfinalen 29 juni 1958 spelades på Santiago Bernabéu i Madrid. Hemmalaget med Alfredo Di Stéfano i spetsen hade redan vunnit Europacupen tre gånger i rad och skulle komma att upprepa bedriften ytterligare två år. Men denna kväll blev de vita eleganterna besegrade av lejonen från Bilbao som vann med 2-0. "Vi har kört över dem med elva bybor" utropade Athletics president Enrique Guzman. Bybor var ordet och den lokala förankringen har alltid varit viktig för de baskiska klubbarna. Athletic Club rekryterar först och främst sina spelare från provinsen Vizcaya medan Real Sociedad hämtar sina ungdomar från klubbarna i provinsen Guipúzcoa. Numera har dock
Den 5 december 1976 var det dags för det stora baskiska derbyt på San Mamés
I jämförelse med El Clásico hamnar det mesta i skuggan. Men såväl i Barcelona som i Madrid spelas också äkta derbymatcher mot de lokala rivalerna: Espanyol och Atlético Madrid. El Derbi Barceloní har genom åren dominerats rejält av FC Barcelona. Visserligen har Espanyol (som fram till 1995 stavades Español) eliminerat Barça på vägen fram till två av sina fyra cuptitlar. Men det var länge sedan: i semifinalen 1929 och i kvartsfinalen 1940. Enda gången lagen mötts i en cupfinal var 1957. Då vann FC Barcelona med matchens enda mål. Bland vinnarna fanns den legendariske Lazlo Kubala. Och förlorarna hade en minst lika legendarisk tränare: den f.d. målvakten Ricardo Zamora. Sedan fyra år tillbaka spelar Espanyol på en ny arena: Estadi Cornellà-El Prat. Med andra ord har El Derbi Barceloní nu en förstklassig inramning oavsett vilket av lagen som spelar hemma. El Derbi Madrileño får nog sägas vara en tyngre pjäs. Storebror Real bildades 1902 (som Madrid Football Club) och ett år senare grundades Atlético av tre baskiska studenter. Första derbyt spelades 1905 och slutade oavgjort: 1-1. Real Madrid vann 1956 - 1960 de fem första årgångarna av Europacupen. Men på hemmaplan var motståndet tufft. Både 1960 och 1961 fick Real se sig besegrade av sina ärkerivaler i den spanska cupfinalen. Totalt har lagen mötts i fem cupfinaler och bara en gång (1975) har Real vunnit – efter straffläggning. Atlético vann också 1992 och senaste triumfen kom i år. Att finalen vanns på bortaplan, dvs Santiago Bernabéu, gjorde ju inte saken sämre. Det var 14 år och 25 matcher sedan Atlético senast vann en derbyseger… Det har också funnits politiska förtecken i rivaliteten mellan de två stora klubbarna i huvudstaden. Medan Real sågs som Francos lag har Atlético haft sin traditionella supporterbas i södra Madrid, stadsdelar som dominerats av arbetarklass med
I jämförelse med El Clásico hamnar det mesta i skuggan. Men såväl i Barcelona som
Dagen före julafton år 2000 fick Real Madrid en välförtjänt julklapp av FIFA: klubben tilldelades utmärkelsen "Nittonhundratalets bästa fotbollsklubb". Ända sedan femtiotalet har strålglansen lyst över Santiago Bernabéu. Då var det Raymond Kopa, Alfredo Di Stéfano och Ferenc Puskás som ledde Real Madrids segertåg i Europacupen. Klubben vann finalen fem år i rad 1956 - 1960. Smaka på det - under tjugo år har ingen vinnare av Champions League lyckats försvara sin titel... Men även efter millennieskiftet har Real Madrid gjort sina supportrar lyckliga. "Los galácticos", Zidane, Figo, Ronaldo och Beckham, tog i sina bästa stunder både laget och publiken till sjunde himlen. Och ingen har gjort så många mål i Champions League som Raúl. Sist men inte minst dagens fixstjärna Cristiano Ronaldo: sammanlagt 113 mål de två senaste säsongerna. Den kräsna publiken på Santiago Bernabéu har väntat på Champions League-pokalen sedan 2002. Kan Cristiano och hans landsman José Mourinho leverera?
Dagen före julafton år 2000 fick Real Madrid en välförtjänt julklapp av FIFA: klubben tilldelades
