Resedagbok United mot Watford 11/2 och Burnley mot Chelsea 12/2

Vi flög med German Wings från Landvetter på fredagen och mellanlandade i Düsseldorf för att sedan några timmar senare landa i Manchester, väl på flygplatsen så är det ca 1,3 mil in till Manchesters innerstad, vi valde att ta spårvagn då det går ”trams” genom hela staden och det finns även en station på flygplatsen, Vi åkte i ca 45 minuter (där emellan ett byte av spårvagn vid Cornbrook) till Picadilly Gardens, som är stadens centrum, där vårat hotell låg, Britannia Sanches Manchester, ett lågbudget hotell men det spelade ingen roll för vi skulle ju ändå bara sova där.

Efter att vi hade vilat på Hotellet så gick vi ut på jakt efter lite pubar, Vi började med The Shakespeare som är en pub från 1923 men som har inredning från den förra byggnaden som byggdes på 1800-talet, puben sägs också vara hemsökt då det sägs att en flicka som jobbade på puben förr i tiden dödades av Pubägaren, hon sägs synas stående längst upp i trappan när personalen ska stänga puben, ägaren ska sedan ha hängt sig i köket och repmärken ska finnas kvar på balken i köket.

Väl där så beställde vi ölen Guinness (som man måste prova om man inte gjort det innan, det går absolut inte jämföra med Guinness man kan köpa på Systembolaget i Sverige, en pint Guinness läste vi också att om man drack en om dagen så skulle det vara bra för hälsan då den innehåller antioxidanter vilket gjorde resan till en hälsoresa.

Vi gick vidare för att kolla in en annan pub som heter Mothers Mac’s som vi hittade på en bakgata i Picadilly gardens, väldigt fin liten pub som har bevarat det gamla, på väggarna har dom hängt upp gamla foton på området från tidigt 1900-tal, det sägs också att Elvis har tagit en pint där någon gång runt 60-talet.

Matchdag, eftersom vi hade fått VIP-biljetter där 3 rätters middag på Old Trafford ingick så var vi tvungna att vara på plats 3 timmar innan machen, vi tog åter igen spårvagnen ut till hållplatsen ”Old Trafford” där ifrån fick vi gå ca 1km till arenan, vi hämtade ut biljetterna i biljetthuset som ligger mitt på parkeringsplatsen, det gick smidigt att få ut biljetterna och ställde oss i kö till Red cafe, det tog ungefär 30 minuter innan vi var inne, man kunde inte önska sig bättre inför en match.

All personal var jättetrevliga, speciellt Saed som var där för att framför allt hjälpa svenskarna på plats, vi fick en goodiebag med lite halsdukar och VIP-kort, maten var kanon, ölen smakade perfekt och Arsenal – Hull visades på tv skärmar runt om i lokalen och som grädde på moset så rörde sig Norman Whiteside (en föredetta United-spelare) runt i lokalen och pratade med folk.

15 minuter innan matchen så leds vi till våra platser som högt upp på långsidan.

2-0 till United och vi var lyriska hela dagen, vi kunde inte önskat oss något annat.

Efter matchen gick vi ut för att hitta någonstans att äta, vi gick in på baren Sandinista som var en Syd amerikanskt inspirerad bar, vi åt tapas och drack lite sangria och helt plötsligt kändes det som om man var på solsemester.

På söndagen gick vi till Fotbolls museet, värt ett besök! det ligger bredvid Victoria station där vi sedan åkte mot Burnley för att se just Burnley möta Chelsea på Turf Moor, vi åkte tåget i ca 40 minuter, väl på stationen så gick vi 1,5 km till arenan, vi hämtade åter igen ut matchbiljetterna smidigt ifrån en liten lucka vid arenan, vi fick bra platser vid spelartunneln på ena långsidan och fick även se ett vackert frisparks mål av Brady på våran sida, den snöslaskiga kylan väntade vi inte oss så vi ångrar lite att vi inte tog med oss varmare kläder.

Resan till och från Burnley tog oss hela dagen och vi avslutade med att äta en hamburgare på Infamous dinner, en amerikansk inspirerad resaturang.

Hemresan gick bra hem och nu sitter man hemma i soffan och smälter det man upplevt.

Nickes.Com har varit klockrena i allt, inte ett minsta problem har det varit dom här tre gångerna jag använt mig av Nickes och jag kommer använda Nickes mer gånger i framtiden!

Tack för denna oförglömliga resa!

/Andreas Augustsson